Det här med vad vi ska ha i vårt hus har varit lite problematiskt, mest eftersom det är en rätt lång transportsträcka, sisådär 130 mil. Dessutom verkar det som om vi inte får tillgång till el nu när vi ska upp den 28:onde, vilket innebär att vi inte vill ta upp allt för många fina möbler, känns lite dumt att lämna möbler för x-antal tusen utan möjlighet att ha huset på underhållsvärme. MEN! Vad vi behöver är följande:
Sängar
Bord, Stolar
Bestick.
Idag löste vi stolfrågan. Vackra stolar för en billig pening, dock vart kvinnan vi köpte dem av lite skum, hon bad oss komma ikväll, nu på studs, annars skulle hon minsann sälja stolarna till någon annan. Emil var mycket missnöjd med detta, så missnöjd att han tvingade oss att gå hela vägen från KG upp till oss, bärande på våra 4 nya stolar (som f.ö. är tillverkade i Nässjö Stolfabrik, 1920 cirkus). Det var iofs en trevlig promend, men ack, vad mina armar värkte, det är inte lätt att vara en kortväxt människa när man skall bära stolar flera kilometer!
The main internal conflict in the novel, as I see it, is between the religious views of Jeanette and her actual persona. The religious views of a community where deviants are heathens and sinners stunts Jeanettes growth as a person, it confuses her and creates conflicts, both within herself and with her relations with others. This is showed by her inability to acquire any friends when she is sent to school as a child, since she can not relate to the other children, or their worlds of perception, to her there is only the Bible and the way of her mother. This confusion becomes even more prominent when her sexual orientation differs from that which her community regards as wholesome and sound. All this is shown in the relationship and the conflict between mother and daughter, which is the main external conflict in the novel. The conflict between the religious beliefs and thoughts of Jeanette with that of the outside world is also a prominent external conflict, and one that is important to understand when you try to interpret the actions of Jeanette. There is one example of this where her conviction that she is right prevents her from being sad (42) and throughout the whole novel this conviction keeps her up and running, and prevents her from being destroyed, but when this conviction is The climax of the plot would be when Jeanette’s mother and the priest subject her to an exorcism and when she is expelled from the house and her home with nowhere to go, this is where the whole plot has it’s climax and after that there is only a strive for finding herself and her place in life.
The novel ends with a certain air of resignation, Jeanette goes back to live with her mother, who seems to ignore the fact that she threw her daughter out of the house. This together with the confusion Jeanette expresses, and the decline of the Society, does not, in my opinion, represent a resolution, more a resignation, and in some ways a redemption. A redemption which is quite fitting since the chapter is called Ruth, a scripture that has redemption as it’s most prominent theme. The same can be said for all the chapter headings, especially Genesis (the beginning of life itself), Exodus (the slavery in Egypt and the exodus is equivalent to Jeanette’s life when she goes to school and leaves her home), Joshua (where Joshua sounds the trumpets and makes Jericho’s walls fall has it’s parallel when Jeanette’s theological world crumbles and she is subject to an exorsism) and Judges, which is an intriguing example of how Jeanette Winterson connects the chapters of Oranges Are Not The Only Fruit with the chapters of the Bible. Many consider Ruth to have been part of the judges mentioned in Judges, but she was excluded due to the conventions of the society that argued that a woman can not hold a leading role in the Bible, which is comparative to how Jeanette is excluded and made a pariah from the Society. On page 4 Winterson writes “She was Old Testament through and through.” which is an encapsulation to her mother, and to a certain extent provides the explanation of why the books of the Old Testament has been chosen as chapter headings, aside from being very fitting as descriptive and associative themes for each chapter which induces a short and brief interpretation and renders the reader contemplating and expecting what the chapter is going to depict.This is also true for the title of the novel, since the title itself suggests a variety of options, of possibilities and worlds. It refers to that nothing has to be one sided, which is also true of the construction of the novel and it’s relations with Time and Truth. If you reverse the title to Oranges Are the Only Fruit you end up where the novel starts, with a woman possessed by her thoughts on what is the only and righteous path in life, that of Jeanette’s mother. But as the novel continues the different possibilities are presented and in the end even Jeanette’s mother has to agree that “After all, oranges are not the only fruit” (167)
There are interludes which quite often are used to describe Jeanette’s confusion and the clash of the two worlds which she is residing in (the Christian and the world of her own persona).
“He had gone for his own sake, nothing more” (168) which is what Sir Percival says in one of the interludes, and it concludes Jeanette’s journey, from the exile from home that her mother forced upon her and her return, and I believe this is a good explanation of that Jeanette is very much aware that she choose this path herself and that it took her on a journey. Another example of this is the story of Winnet “One thing is certain, she can’t go back”(155). One could interpret this as the authors way of viewing literature, that nothing has set terms and regulations for what you can do with it, and the expression of her thoughts on the interconnection of books and stories through time, which again is connected to the title, there is not one set possibility or option.
A great book with other words, and recommended reading!
Jag måste säga att jag HATAR, absolut HATAR, Last Argument of Kings. Det finns få böcker eller filmer som får mig att besluta mig för att aldrig läsa om dem igen, och inte för att de är dåliga (det händer hela tiden) utanför att de är så fruktansvärt orättvisa. Ett exempel är slutet på Stephen Kings Dark Tower, jag fullkomligt älskar Roland of Gilead och det finns en del likheter mellan Logen och Roland som gör att jag är mycket, mycket förgrymmad på författarna för hur de behandlar sina karaktärer.
Det finns få karaktärer som jag älskat så innerligt som jag älskat Logen Ninefingers, en tragisk, heartbreaking karaktär med lika mycket svart som vitt i sig. Eller kanske inte vitt. Grått. Lika mycket svart som grått i sig, han är alla nyanser av grått från nästan vitt till nästan svart. Det svarta i honom representeras av The Bloody-Nine, som inte är Logen Ninefingers utan snarare en egen entitet, en egen svart och fruktansvärt obehaglig sådan. Ninefingers har huvudet fullt av bilder och tankar om att vara en bättre man, men han letar alltid upp situationer som sätter honom i situationer där han måste vara någon annan än en god man. Han drömmer om att få komma tillbaka till Norden, till tiden när allt var bättre, men när han väl gör det, dyker Bloody-Nine upp ur hans inre och genom sin brutalitet och hänsysnlöshet fjärmar han Ninefingers från allt hopp om frälsning och vänskap. Logens vänner dödas av hans alterego Bloody-Nine eller så överger de honom för att de har sett att han trots allt är Bloody-Nine så fort han kommer tillbaka till Norden, det finns inte plats för Ninefingers som drömmer om att bli en bättre man och som vördar och älskar sina vänner. Sista halvan av Abercrombies tredje bok, Last Argument of Kings gör att jag ALDRIG kommer att läsa om triologin om The First Law, trots att den är briljant på så många sätt. Den är på många sätt ett starkt ställningstagande mot den klassiska episka fantasygenren, vilket i min åsikt gör att den är värd att applåderas, och skapar en värld med alla gråzoner i, där inga karaktärer är goda eller onda. Abercrombie är som sagt var mästerlig, men jag kommer aldrig att läsa om The First Law, jag bara hoppas att han på något sätt kommer att producera en bok om Ninefingers, där man får reda på vad som hände honom (för slutet på Last Argument of Kings lämnar en del öppna fönster, och är mycket välskriven, eftersom den slutar på samma sätt som triologin började) och framför allt vad i hela friden Bloody-Nine kommer ifrån och varför.
'Delightfully twisted and evil.'- The Guardian.. BULLSHIT. Not at all delightfully twisted, EVIL I can agree with.
Vi har ett hus! Det är ett litet hus. För att beskriva with the words of Disney's lovely Stitch:
" This is my house. I found it, all on my own. Is little, and broken, but still good. Yeah, still good."
Underbara hus.
Dock finns det en del att göra. Några små detaljer som att vi inte har något köksgolv, och inte bara det, vi har ett HÅL där köksgolvet borde vara. Men det löser vi. Allt gick väldigt snabbt, har knappt hunnit fundera på allt. Vårt bud på 65 000 kr accepterades, mäklaren skickade kontrakten igår, så de kommer fram på måndag, och vi ska skriva på lånepapperna på måndag. Tillträde 1e oktober, och renovering sista veckan i oktober. PANG sa det!
Bilderna är på huset, på delar av köksgolvshålet och på stranden 60 m ifrån huset.
Project Gutenberg är helt fantastiskt, vet inte hur många gånger jag har letat efter böcker och inte hittat dem på biblioteket (kan vara för att de flesta antingen ligger i magasinet eller är så gamla och oefterfrågade att de inte går att få tag på) och så går jag in på Gutenberg och POOF! så dyker det upp en bok i datorn. HELT fantastiskt.
Jag menar, titta på top 10 mest lästa böcker igår
Top 100 EBooks yesterday
1. Alice's Adventures in Wonderland by Lewis Carroll (542) 2. The Outline of Science, Vol. 1 (of 4) by J. Arthur Thomson (408) 3. Manners, Customs, and Dress During the Middle Ages and During the Renaissance Period by P. L. Jacob (341) 4. Pride and Prejudice by Jane Austen (300) 5. Illustrated History of Furniture by Frederick Litchfield (259) 6. The Kama Sutra of Vatsyayana by Vatsyayana (227) 7. Goodbye, Dead Man! by Tom W. Harris (213) 8. Ulysses by James Joyce (212) 9. Plain Facts for Old and Young by John Harvey Kellogg (199) 10. Searchlights on Health by B. G. Jefferis and J. L. Nichols (196)
Vart annars kan du läsa t.ex. Manners, Customs and Dress during the middle Ages, (eller de andra böckerna) i först utgåva, utan redigerat språk, översättningar och massa olika new editions, helt gratis?
Svenska Runeberg.org är också helt underbar, första utgåvan Ibsens "Et Dukkhjem" upplagd som en E-bok, litteraturforskarens våta dröm!
http://www.gutenberg.org/ och http://runeberg.org/
De tidigare kinesiska karaktärerna som figurerade i litteraturen under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal är inte i närheten av de samtida. En mer exakt beskrivning utav det politiska samt litterära klimatet under den tiden vore att det var djupt rasistiskt, och uteslöt i många år någon form av österländsk protagonist. De fiktiva karaktärer som florerade i litteraturen samt i filmindustrin var alla stöpta ur samma form, asiaten som den ondskefulla, hjärtlösa antagonisten. Sax Rohmers karaktär Fu Manchu är ett av de mest uppenbara och kända exemplen. I 1900-talets London debatterades frågan om ”den gula faran”, en term som hade utvecklats från det inbillade ekonomiska hotet från asiater och rasistiska fördomar rörande immigrationen utav dessa, främst kineser och japaner . Böcker så väl som filmer och dåtidens varande politik avspeglade denna attityd.
Imagine a person, tall, lean and feline, high-shouldered, with a brow like Shakespeare and a face like Satan, a close-shaven skull, and long, magnetic eyes of the true cat-green. Invest him with all the cruel cunning of an entire Eastern race, accumulated in one giant intellect, with all the resources of science past and present, with all the resources, if you will, of a wealthy government-- which, however, already has denied all knowledge of his existence. Imagine that awful being, and you have a mental picture of Dr. Fu-Manchu, the yellow peril incarnate in one man.
(Sax Rohmer, The Insidious Dr. Fu Manchu, Kap. II)
Hårda ord tryckta i bokform som visar upp ett väldigt främlingsfientligt klimat. Detta hade sin grund i det starka motstånd britter och fransmän hade stött på i sin kolonialpolitik i Kina . Gensvaret blev ett djupt rasistiskt propagandakrig och bojkotter när immigrationen från Kina och Asien ökade, och rädslan för att framför allt kineserna skulle "erövra" väst med aggressiv ekonomisk politik och militär kraft växte. De kinesiska kommersområdena i Londons Limehouse distrikt, befolkade till stor del utav sjömän och hamnarbetare, blev den konstanta källan till upprörda rubriker i nyheterna, där berättelser om opiumhålor, illegal immigration och korruption flitigt figurerade.
Rohmers The Insidious Dr. Fu Manchu tjänade på dessa morbida expansionistiska oroseffekter. Romanen blev en omedelbar succé, då den figurerade det ondskefulla asiatiska geniet Fu Manchu samt hans tillika ondskefulla dotter Fah Lo Suee, som med hjälp utav mystiska österländska instrument och ondskefulla skuggformer bekämpar det brittiska rättssystemet.
Som svar på detta främlingsfientliga material i både litteraturen och politiken dök det upp en roman vid namn The House Without a Key. 1925 av Earl Derr Biggers, som figurerade den kinesiska detektiven Charlie Chan. Chan blev ett botemedel gentemot de då rådande fördomarna och populära litterära karaktärerna (om detta var Biggers intentioner från början är dock osäkert, men i efterhand har det hävdats att det var så).
Charlie Chan som är baserad på en verklig, kinesisk polisdetektiv från Hawaii var en polär motsats till de fiktiva asiatiska antagonisterna: en briljant detektiv med förståeligt begränsad bekvämlighet i det engelska språket som var begåvad med en otrolig logisk- och perceptionsförmåga. Detta i kombination med ett kinesisk lugn och en stor ödmjukhet gjorde honom till en exemplarisk karaktär som genast fick gensvar hos publiken.
Inte så svårt att gissa vem som är vem på bilderna även om de inte hade haft namnen utsatta..
För övrigt finns böckerna om både Fu Manchu och Charlie Chan att läsa på www.gutenberg.org/
Lite källor:
K.M, Panikkan, Asia and Western Dominance, London, 1959, George Allen & Unwin
Österländska karaktärer i västerländsk litteratur, det är relativt vanligt numera, men har det alltid varit så? Jag förundrades, skämdes och gladdes om vartannat när jag läste The Insidious Dr. Fu Manchu av Sax Rohmer och böckerna om Charlie Chan av Earl Derr Biggers här förleden. Särskilt Rohmers böcker är fyllda av gift och i många fall öppen rasism, medans Biggers är ett litterärt försök att mildra fördomar. Man får definitivt vara på sin vakt när man läser böcker, för det är så enkelt att dras med i det man läser, att inte tänka över VAD man läser och vad författaren förmedlar. Men samtidigt är det intressant, man dyker in i en bok som speglar hur världen såg ut. Litteraturen är samhällets spegel, eller snarare en kamera som tar ett foto, för spegelbilen försvinner så fort du rör dig ifrån spegeln, medans fotografiet finns kvar för efterkommande generationer att betrakta och förundras över.
Det är förresten väldigt talande att av de tio första bilderna jag fick upp när jag sökte på "kinesisk" och "asiatisk" så var 5 bilder på mat, 3 på vackra kvinnor med exotiska kläder och 2 på målningar i den stil som har funnits i Kina i mer än 2000 år..
Helga Krooks diktsamling Grönska träd och träd som ser från 2009 är den fjärde sedan debuten 1997[1], och behandlar relationen mellan barn och mor, men även mellan människa och natur samt den övergripande dualismen i världen. Diktsamlingen är en löpande berättelse om dessa relationer som utspelar sig i någonstans mellan det privata och det offentliga, där diktjaget och barnet i rummet rör sig i och igenom parker. Detta gör att relationen konstant skiftar mellan den privata och den offentliga sfären och åskådliggörs för läsaren, samtidigt som den genom Krooks ibland mycket tillbakadragna och korta ordval skyddas och värnas. Det är ett behärskat och dämpat bruk av ord som genom ett mästerligt val av symboler tidvis uppfattas som kort, rent av avhugget, men där de konnotationer som symbolerna innehar hos läsaren öppnar upp ett stort djup och en transcendent verklighet där mystik och vardag blandas.
Titeln på diktsamlingen är ett utmärkt exempel på hur Krook använder sig av sitt språk. Grönska träd och träd som ser- uttrycker önskan av att träden skall grönska, samtidigt som det i den andra satsen beskriver skeendet i diktsamlingen, relationerna och människoliven som träden ser och upplever. Detta ställs i kontrast till de döda tingen runtomkring. Den dualism som genomsyrar verket görs med ett språk som är helt Krooks eget, då det finns en synnerligen intressant blandning av svenska, tyska och franska i hennes dikter som framhäver hennes poänger.
Det övergripande temat hos Krook är just träd och parker, den domesticering av naturen som människan ägnar sig åt och relationen mellan människa och natur. Tommy Olofsson på Svenska Dagbladet uttryckte sig i sin recension av verket på följande sätt: Det finns många parker i Helga Krooks nya diktsamling. Hon låter dem glida ihop till en enda arketypisk paradispark, där hon kan vistas med sina barn.[2]Olofsson har dock missat att kommentera de faktiska undertonerna av ångest, förundran, sorg och tragik som Krook skapar genom att namnge sina olika parker, och med denna namngivning så infogas den ofta tragiska historian som var och en av dessa parker bär med sig. Att kalla den symbiotiska natur som Krook skapar för en paradispark är att frånta den dess mörka, sorgsna och livsviktiga inslag. Detta uppmärksammar Bo Gustavsson i sin analys och recension, ”Parker utgör offentliga rum där både samhället och historien gör sig påminda på olika sätt. Då poetens barn leker i en park i Berlin öppnas plötsligt det historiska perspektivet mot stupade i andra världskriget och DDR:s förtryckarregim.”[3]
Ett drag hos Krook som inte kan poängteras tillräckligt, är hur hon i sina egna dikter använder sig av uttryck och referenser som bär på vissa konnotationer som sedan används för att förtydliga det hon själv vill poängtera i sina dikter. Krook använder genomgående referenser och utdrag ur andra verk i diktsamlingen, Dykungens dotter (HC Andersen & B. Trotzig), men främst av alla Hildegard av Bingen.
Eriksdalslunden
Varje dag gick jag förbi den lilla gröna
knubbiga båten
Den hade slagit rot på stranden
en murknande stuga med litet fönster
Det var där dykungens dotter bodde
Med grönt hull och gröna lockar
Träden var genomskinliga
Ser ni inte?
Träd och gräs skulle vara en ram
och i mitten satt människan på sin filt
Jag var ett blad Ogenomskinligt
Båten är borta nu
Det lilla rundklippta trädet
på kolonilotten är smyckat
med fjärilar i färger
och målade ägg
Dikten inleds med att diktjaget berättar att hon varje dag går förbi något som hon kallar den lilla gröna knubbiga båten som ligger vid en strand, och denna ritual medför att läsaren får ta del av diktjagets uppfattning om vad denna båten är och alla tankar om den. Referenser till båten återkommer senare genom allegorin en murknande stuga med litet fönster, vilket i sin tur kan vara en allegori för trädet som nämns på versrad tretton. Just förvandlingsskeendet från båt till stuga till träd är väldigt intressant, Krook använder sig av ett referat till H.C. Andersens Dykungens dotter, där huvudpersonen Helga genomgår just tre förvandlingsstadier, från natur till människa och sist till en rent andlig varelse.
Dykungens dotter medför även andra intressanta aspekter till dikten, den behandlar spänningen mellan natur och mänsklighet. Helga är en produkt av en osjälslig naturvarelse, Dykungen, och en vacker kvinna. Detta gör att hennes natur synnerligen dualistisk då hon har två skepnader som är varandras motsatser, den ena är hon en motbjudande padda i, men hennes själ och väsen är underbara, och i den andra är hon en vacker flicka med en grym och hänsynslös natur, och detta löser sig inte förrän hon får hjälp utav kristendomen och blir frälst och avsvär sig sitt arv från Dykungen. Kampen mellan natur och människa gör att Krooks dikt får ett annat djup, och mystiken sätts i kontrast till verkligheten och fokus läggs på själens metamorfoser i relation till naturen.
Men inte nog med att det finns en referens till H.C. Andersens klassiska saga, det finns även en aspekt från Birgitta Trotzig och hennes roman Dykungens dotter[4] som behandlar uppbrottet från naturen och konflikten mellan natur och industrialisering och dess inverkan på människor, samtidigt som den berör relationen mellan mor och barn.
Intertextualiteten i dikten gör att den får ett fascinerande djup och de många associationerna som läsaren upplever gör att det är synnerligen givande att läsa den, vilket även sant för diktsamlingen som helhet. Dikten i fråga är synnerligen representativ för Krooks diktning, dualismen och mystiken, natur och människa och relationen mellan mor och barn sätts i fokus med hjälp av alla de associationer som jag som läsare gör.
På versrad nio och tio står det att träd och gräs skulle vara en ram för människan, detta är skiljelinjen i dikten, efter det försvinner referenserna till det mystiska och allegoriernas förvandling upphör, kvar blir något domesticerat och stilla, och dikten rör sig inte lika mycket som tidigare. Detta är andemeningen i dikten, naturens mystik upphör och kvar blir det domesticerade rundklippta trädet på kolonilotten som pyntas till påsk, även om jag här ser en ironisk parallell i och med att påsken och dess ägg symboliserar pånyttfödelse och har sina rötter i hedna traditioner. Samt att det återigen är en smakfullt lågmäld referens till Grönkraften som genomsyrar allt, pånyttfödelsen och att den finns där även när människan har domesticerat naturen.
[1] Albert Bonniers Förlag, http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker-
[3] Bo Gustavsson, ”Poesi med lekfull barnslighet”, Upsala Nya Tidning, 090127, http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=5-AV_ID=859608,00.html, hämtat: 090509
[4] Birgitta Trotzig, Dykungens dotter, Bonniers Förlag, Stockholm 1985
